Hoppa till innehållet

Nulägesanalys till fast pris. Få en prioriterad plan för era system och arbetsflöden. Se nulägesanalysen

AI & agenterGuide7 min läsning

AI-förordningen 2026: det här gäller för AI i sälj och kundtjänst

Kraven är lättare att hantera än rubrikerna antyder, men bara för företag som vet vilken AI de använder. Datum, roller och en checklista.

  • #CRM
Kundtjänstmedarbetare med headset bredvid en chattruta där en AI-assistent presenterar sig, med rubriken AI i kundtjänst: nya krav sedan 2 augusti

AI-förordningen (öppnas i ny flik) har gett upphov till många skräckrubriker om miljonböter. För de flesta företag som använder AI i sälj och kundtjänst är verkligheten en annan. Kraven som gäller i dag handlar om öppenhet och kunskap, och de är fullt hanterbara.

Det svåra är sällan reglerna utan AI som ingen har överblick över: en chattbot någon kopplade in, ett AI-fält i CRM:et som fyller i data, ett mejlverktyg som skriver till kunder. Företag som vet vilken AI de kör, och bygger in reglerna från start, kan automatisera mer, inte mindre.

Vad AI-förordningen kräver i oktober 2026

AI-användningen växer snabbt. Enligt SCB (öppnas i ny flik) (maj 2026) använde 35 procent av svenska företag AI under 2025, upp från 25 procent året innan. Bland medelstora företag var andelen 50 procent. Samtidigt har tidsplanen för AI-förordningen ändrats.

I juli 2026 trädde EU:s så kallade digitala omnibus i kraft, förordning (EU) 2026/1744 (öppnas i ny flik). Den sköt upp de tunga kraven för högrisk-AI, men flera krav gäller redan:

  • Gäller sedan 2 februari 2025: förbuden mot vissa AI-användningar, till exempel manipulation som skadar människor, och kravet på AI-kunnighet (öppnas i ny flik).

  • Gäller sedan 2 augusti 2026: kraven på öppenhet i artikel 50 (öppnas i ny flik). Den som interagerar med ett AI-system ska få veta det, om det inte är uppenbart, och deepfakes ska märkas. Generativa AI-system som fanns på marknaden före 2 augusti 2026 har till 2 december 2026 på sig att märka sitt innehåll maskinläsbart, ett krav som ligger på leverantören.

  • Kvar men mildrat: kravet på AI-kunnighet. Omnibusen formulerar det som att företag ska vidta åtgärder som stödjer personalens AI-kunnighet. Någon viss nivå behöver de inte garantera.

  • Uppskjutet till 2 december 2027: kraven på högrisksystem enligt bilaga III (öppnas i ny flik), till exempel AI som används vid rekrytering eller kreditbedömning. För AI i produkter som redan har egen EU-reglering (bilaga I) gäller kraven från 2 augusti 2028.

För ett företag som använder AI i sälj och kundtjänst är det alltså artikel 50 och AI-kunnighet som gäller nu.

Leverantör eller användare: vilken roll har företaget?

AI-förordningen skiljer på den som tar fram ett AI-system (leverantör) och den som använder det i sin verksamhet (användare, i förordningen kallad tillhandahållare, se artikel 3 (öppnas i ny flik)). Rollen avgör vilka krav som gäller.

Den som använder färdiga AI-funktioner i HubSpot, Attio eller Microsoft 365 är oftast användare. Leverantören bär då huvudansvaret för hur systemet är byggt. Det gäller även öppenheten: kravet att en chattbot ska ge sig till känna som AI ligger formellt på leverantören. Det blir annorlunda när ett företag bygger egna lösningar, till exempel en chattbot på en språkmodell med egna instruktioner, eller en AI-agent som skickar mejl i företagets namn. Då kan företaget själv räknas som leverantör av den lösningen, och kraven i artikel 50 hamnar hos företaget.

Gränsen är inte alltid självklar, och det är just därför den behöver avgöras innan lösningen byggs, inte efter.

Den stora risken är AI som ingen har överblick över.

Chattbotar och AI-mejl: öppenhet i praktiken

Artikel 50 kräver att människor som interagerar direkt med ett AI-system får veta det, om det inte är uppenbart. Informationen ska komma tydligt och senast vid första kontakten. I praktiken betyder det:

  • Chattbot på webben: en tydlig rad i början av chatten om att det är en AI-assistent. Vi rekommenderar också en enkel väg till en människa, även om förordningen inte kräver det.

  • AI-agent i telefon eller chatt: samma sak, även när rösten eller tonen är mänsklig.

  • Bilder, ljud och video som verkar äkta: den som använder AI för att skapa deepfakes ska tala om att innehållet är AI-genererat.

AI som hjälper säljaren att skriva ett mejl som säljaren sedan granskar och skickar är en annan situation än en agent som själv svarar kunder. Ju mer självständig AI:n är, desto viktigare är det att öppenheten är inbyggd. Det är ett designbeslut, inte något som läggs till i efterhand.

Var gränsen till högrisk går

De flesta AI-funktioner i sälj och kundtjänst är inte högrisk. Det ändras när AI:n fattar eller styr beslut som påverkar människors möjligheter. Två exempel som ligger nära sälj och administration:

  • Rekrytering: AI som sorterar eller rankar sökande.

  • Kreditbedömning: AI som bedömer om en privatperson är kreditvärdig.

För sådana system gäller omfattande krav på dokumentation, riskhantering och mänsklig kontroll från 2 december 2027. Den som planerar sådana lösningar bör börja nu, eftersom kraven påverkar hur systemet byggs.

Vad det kostar att göra fel

Brott mot kraven på öppenhet kan ge sanktionsavgifter på upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen, för större företag det högre av de två. För små och medelstora företag gäller i stället det lägre beloppet (artikel 99 (öppnas i ny flik)). Det är maxnivåer, men poängen är en annan: kraven gäller fullt ut även för små företag.

I Sverige föreslog utredningen SOU 2025:101 (öppnas i ny flik) i oktober 2025 att Post- och telestyrelsen (PTS) ska få huvudansvaret för tillsynen. I juni 2026 gav regeringen PTS, IMY, Finansinspektionen, Läkemedelsverket och Swedac i uppdrag (öppnas i ny flik) att vara behöriga myndigheter enligt AI-förordningen, med PTS som samordnare, i väntan på en svensk kompletterande lag. Den större kostnaden är ändå oftast förtroendet som går förlorat när en kund upptäcker att den har pratat med en AI utan att veta om det.

Checklista för AI i sälj och kundtjänst

  1. Lista all AI som rör kunder: chattbotar, AI-fält i CRM, mejlverktyg, telefoni och mötesanteckningar.

  2. Avgör företagets roll för varje lösning: är det en färdig funktion från en leverantör, eller något som företaget har byggt eller låtit bygga?

  3. Gör AI synlig där kunder möter den: en tydlig rad i chatten, och gärna en väg till en människa.

  4. Utbilda dem som använder AI:n: vad den gör, var den kan ha fel och när en människa ska ta över. Dokumentera utbildningen.

  5. Kontrollera personuppgifterna: vilken data AI:n får läsa, var den behandlas och vad som står i personuppgiftsbiträdesavtalet.

  6. Flagga allt som närmar sig högrisk, till exempel rekrytering eller kreditbeslut, och planera för kraven som gäller från december 2027.

Den här texten är ingen juridisk rådgivning. Vid osäkerhet om roll eller riskklass lönar det sig att stämma av med en jurist.

Så bygger vi AI som klarar kraven

När vi bygger AI-agenter och automationer är öppenhet och kontroll en del av designen från första dagen:

  • Kartläggning: vilken AI som redan används, i vilka system och med vilken data.

  • Tydliga regler för agenten: vad den får göra själv, när den lämnar över till en människa och hur den presenterar sig.

  • Loggar och uppföljning: varje automatiskt beslut går att spåra i CRM:et.

  • Utbildning: teamet förstår verktyget, och utbildningen är dokumenterad.

Målet är AI som sparar tid i sälj och kundtjänst, där det alltid går att se vad den har sagt till kunderna och varför.

Vanliga frågor

Gäller AI-förordningen för små företag?

Ja. Kraven på öppenhet och AI-kunnighet gäller oavsett storlek. Små och medelstora företag får det lägre av två maxbelopp för sanktionsavgifter, och den som tar fram högrisksystem får lämna förenklad teknisk dokumentation. Själva kraven gäller ändå.

Måste en chattbot på webben säga att den är en AI?

Ja, sedan 2 augusti 2026 ska människor som interagerar med ett AI-system få veta det, om det inte är uppenbart. Informationen ska komma senast vid första kontakten.

Är AI-funktioner i CRM-system högrisk?

Oftast inte. Högrisk gäller främst system som påverkar människors möjligheter, till exempel vid rekrytering eller kreditbedömning. Kraven för dem gäller från 2 december 2027.

Vad ändrade EU:s digitala omnibus?

Omnibusen, förordning (EU) 2026/1744, trädde i kraft 27 juli 2026. Den sköt upp kraven för högrisk-AI till december 2027 respektive augusti 2028 och mildrade kravet på AI-kunnighet. Kraven på öppenhet gäller sedan augusti 2026, men generativa system som fanns på marknaden före dess har till 2 december 2026 för maskinläsbar märkning.

Kan NOD³ hjälpa till med AI som följer förordningen?

Ja. Vi kartlägger vilken AI som används, bygger agenter och automationer med inbyggd öppenhet och loggning och utbildar teamet. Vi ger inte juridisk rådgivning, så frågor om roll och riskklass bör stämmas av med en jurist.

Vad vill ni få att fungera bättre?

Berätta kort om er situation och vad ni vill uppnå. En av oss grundare återkommer inom två arbetsdagar och hjälper er att hitta ett första steg. Första samtalet är kostnadsfritt och utan förpliktelser.

Vad händer sedan?

  1. Vi läser er förfråganNi får svar inom två arbetsdagar.
  2. Vi klargör nästa stegVi ställer följdfrågor eller föreslår ett första samtal.
  3. Ni bestämmer om ni vill gå vidareOm vi kan hjälpa er får ni ett förslag på nästa steg med omfattning och pris.
Vad gäller er förfrågan? (valfritt)
0 / 1000

Vi använder dina uppgifter bara för att svara er, och vi säljer dem aldrig. Avregistrera dig när du vill. Läs vår integritetspolicy.